Oskar Nordqvist (1871-1964)
Släkten Nordqvist kom till Ulvön i början av 1800-talet. Oskars far Per Johan (1829 - 1906) var född på Ulvön, likaså hans farfar, strandfiskaren Johan Nordqvist som slutade som mästerlots.
Om fadern Per Johan
Oskars far Per Johan var först båtsmanskorpral i Nässjö i Nätra under namnet Smålänning men flyttade 1873 till båtsmanstorpet på Ulvön. Han levde där under båtmansnamnet Näs och kombinerade båtsmanslivet med fiske. Per Johan var gift två gånger, 1827-1867 med Brita Märta Rönnberg och från
1868 med Stina Greta Jonsdotter. Med Greta Stina fick han sonen Oskar.
I dikten Fiskafänget i Ludvig Nordströms dikt Kains (1906) land möter vi båtsman Näs och hans familj. Lubbe passerar triumferande i båt på hemväg från sin första lyckade skötrodd, passerar därvid ”Båtsman-Näsens” brygga och hör båtsmannens pojkar skämta:
Båtsmans-Näsens pojkar vifta
Se på han!
Så han ha fische!
Se på karln med sanklastbåten!
Hvilken djädrans fischardräng!
Nu ska Munther le i skägget
och Sofia slå med labben, nu
blir kaffekask med dopp!
Sonen Oskar
18 år gammal tog sonen Oskar plats hos hemmansägaren Johan Roland Johansson på Ulvön. Därifrån flyttade han till Erik och Sofia Bergner i hamnen, mer kända som Ångerman i Ludvig Nordströms böcker. År 1895 gifte han sig med Frida Söderberg och fick med henne sonen Fridolf. Vi låter Fridolf berätta närmare om detta:
”Något storståtligt bröllop blev det inte. De åkte skidor in till Bjästa, över två och en halv mil, vände omedelbart efter vigseln men möttes i Köpmanholmen av nordostlig snöstorm, vilken tvang dem söka husrum över natten. Båda bedyrar att de inte var upphovet till ovädret. Dagen efter spände de på sig de hemmagjorda skidorna och fortsatte bröllopsresan hem till Ulvön.”
Tre år senare flyttade makarna till Salsåker, där Oskar blev sågverksarbetare. Oskars son Fridolf berättar om detta i ÖA 25 jan 1956:
”… 1905 blev hemlängtan för svår och familjen flyttade ut till Ulvön igen för att helt ge sig fisket i våld. Något nämnvärt med fiskeredskap hade han inte och några färdigbundna nät fanns inte på den tiden, utan dessa fick bindas för hand. Ett arbete som lottats till fruntimren och från tidigt på morgonen till sent på kvällen hörde man bindnålarnas lappande mot kaveln.
Tidens fiske kan givetvis inte jämföras med nuets. Det var sällan skötarna sattes ut efter Korsmäss, den 14 september, utan efter den tiden packades saltströmmingen i träkärl f.v.b. till någon marknadsplats och otaliga är de roddturer Oskar Nordqvist företagit mellan Ulvön och Bjästa, upp till Galastan i Mo, och i Örnsköldsvik har han åskilliga gånger stått i dåtidens fiskehamn och sålt egenhändigt fiskad strömming efter en nätt liten roddtur på över 4 svenska mil. Det även då oförklarligt återkommande dåliga fisket kunde ställa till med problem för vintern, och rekordet slogs det året, då hela inkomsten av fisket gav 225 kronor.”
Det magra fisket fick emellanåt drygas ut med arbete som däckskarl på någon Sveabåt.
Oskar var varmt religiös och arbetade åren 1933-1944 som kyrkvärd på Ulvön.