Hamnstämmorna

Hamnstämma i Ulvöhamn 17 juli 1918. Foto: Werner Wångström.

Hamnlaget överlade och fattade beslut på de återkommande hamnstämmorna. Dessa hölls efter 1800 tre gånger per fiskesäsong. 

Vårstämman - vår eller försommar

Vid vårstämman avhandlades ärenden som gällde den kommande fiskesäsongen. Denna stämma inleddes med uppläsning av gällande hamnordning och övriga föreskrifter som reglerade fisket och livet i 
fiskeläget. Därefter upplästes länsstyrelsens fullmakt för hamnfogden och konstitutorial för krönaren i ham­nen. Till denna tidiga hamnstämma hörde också i äldre tider ett fastställande av nummerordningen vid notdragningen.

Av hamnlagets handlingar framgår att fiskaränkor ibland med övertog sina mäns roll i hamnstämman och även innehade olika förtroendeupp­drag, men det var männen som hade den dominerande rollen inom både hamn­laget och kapellaget.

Hamnstämman den 5.6.1798

"Efter öfwerlägning företogs dygning (dygnsfördelning) öfwer Fisknotwarpen på Sannarna (Sandarna, dvs. de båda Sandvikarna Sörsand och Norrsand) och kommer att taga början d. 25 i denne Månad efter Nummer och Räknas 2ne Bodar på wart nummer öfwer Hamnen, och som här är 34 Bodar blef det jämt 17 dyngn i wart warf, warom lottas med nummersedlar och tillföll Israel Sundin och hans Notlag
Nr 1 Roland Janssona andra Nr 17."
                   

Jacksmässostämman - omkring 25 juli  

Jacksmässostämman behandlade först och främst ordningen för skötrodden. Från 1830-talet utvecklades
en rutin med särskilda skötroddslistor för turord­ningen, som blivit bestående under den tid skötfiske bedrivits av Ulvöhamns fiskare. Till dagordningen för denna hamnstämma brukade dessutom höra frågor om getterna och deras vallning - ett ständigt återkommande ämne - samt frågor aktualiserade med anledning av den genomförda brandsynen och en rad ärenden om hamnlagets egendom.

Barsmässostämman eller Höststämman - omkring 24 augusti 

Barsmässostämman avhandlade uppbörden, bistånd till fattiga, notlag för nästkommande år liksom
förtroendeuppdrag för nästkommande år. Till de återkommande frågorna hörde skötseln av den gemensamma egendomen – kapellet självklart, men även vallkokhuset, bastun, gemensamma redskap som lettpanna, slipstenar, handkvarnar och brandspruta. Kapellagets räkenskapsbok vittnar om betydande insatser för underhåll av gemensam egendom – arbeten om utfördes under stor solidaritet
bland fiskelägets invånare.

Hamnstämma sammankallades även för vissa gemensamma arbeten, t ex reparation av hamngatan efter mer omfattande regn.

Redskap som ägdes av hamnlaget kunde lånas av fiskarna mot en särskild avgift. Särskilt stor var
lånefrekvensen när det gäller lettpannorna, som användes för färgning av näten, och brännvinspannorna som användes för hembränning.