Mer om krokrodd

Notrodden ersattes från 1890-talet och framåt alltmer av s k krokskötar eller djupskötar - krokrodden, som pågick från Kristi himmelfärd fram till Jacksmäss eller 25 juli. Vid krokrodd lades djupa
strömmingsskötar i T-form som stängde in strömmingen på ett annat sätt än man kunde göra med en normal rak sköt. Fiskemetoden gav goda fångster och uppskattades särskilt av de fattigare kustfiskarna som inte alltid hade råd med de dyrare notarna.

Fiskeplatserna var numrerade och måste användas enligt den ordning som lottades av hamnstämman i maj. Sedan lottdragningen skett gjorde man upp en kroklista som fiskaren måste följa. 

Per Jacob Vigren (1881-1928) lägger kroksköten.

Foto: S Campbell 1917.

Ludvig Nordström om en krokrodd år 1905:

”Efter middagen stenar man och ror ut till den plats, man är i tur att inneha. 
Somliga ha små och gammalmodiga redskap, andra ha slagit sig i lag och skaffat 
nytt eller bundit på de gamla; somliga, som hålla på åldriga vanor, mäta strömmen med
fiskströmsticka, andra ha lärt nytt; somliga lägga så och andra lägga så; somliga
ha för kroken en tillgivenhet som för ett levande väsen, andra arbeta med den
blott därför att noten, deras älsklingsredskap, förbjudits; somliga få alltid strömming, 
andra få aldrig; somliga ro om kvällen ut och inspektera, om strömming står i garnet, 
andra gå tvärt i säng; sång hörs af glada fiskarpojkar, som mönna i snuggan eller 
lillbåten ut längs stränderna; stundom smäller ett skott från en som tjuvskjuter tjäder 
eller orre eller ligger ute med vättarna; dagarna brinna af solsken, nätterna hinna aldrig
slicka sista solrodnaden bort i väster, förrän ny står som en röd rök i norr
och öster; och hela hamnen i ljusa dar och nätter under krokroddens tid är af
en lifligt bultande puls, och lifvet är af melodier den gladaste.”

(L Nordström, Ångermanländska fiskare. VA 1906)