Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Havsörnen är Nordeuropas största rovfågel – uppemot 2.5 meter mellan vingspetsarna och 4–7 kg tung. En vuxen havsörn har brunfärgad kropp, guldbrunt huvud och vit stjärt. Vingarna har karaktäristiska
raka sidor som avslutas med spretiga vingpennor.
Havsörnen observeras i hela landet och häckar i flertalet landskap, bl a i Ångermanland. Vintertid flyttar de nedåt Europa, men kan även stanna i häckningsområdet. Havsörnen bygger bo på klipphyllor och i höga trädkronor. Ett bo kan väga hela 500 kg. Den lägger normalt 2 ägg, 1-2 cm längre än ett hönsägg. Äggen ruvas 35-45 dygn och ungarna är flygfärdiga efter cirka 70 dygn.
Havsörnen lever bland annat av fisk, sjöfågel och mindre däggdjur.
Livslängd: teoretiskt 40 år, i frihet dock oftast ca 15 år.
En hotad fågel
Under 1800-talet påbörjades en kraftig jakt på havsörn som pågick fram till fridlysningen år 1924. Då återstod ett femtiotal par vid ostkusten och i Lappland. Skyddet ledde till en gradvis återhämtning fram
till 1950-talet, när halterna av PCB och DDT började stiga. Som toppkonsument i vattenmiljön är havsörnen särskilt känslig för miljögifter som anrikas i näringskedjorna och år 1973 återfanns endast sex ungar utmed ostkusten.
Havsörnen räddades denna gång genom Projekt Havsörn från 1971 samt genom förbud mot användning av metylkvicksilver, DDT och PCB. Återhämtningen gick snabbt och efter 1980 har havsörnen återkommit till hela Östersjökusten. Men under 2010 och 2011 fann man 39 döda havsörnsägg i landet, fyra av dessa från Västernorrland. Det visar sig att PCB och DDT är förklaringen även denna gång. I norra Bottenhavet är halterna av dessa ämnen tre till fem gånger högre än på i andra kustavsnitt i landet.