Tunnbinderi och plåtburkar

Bättre laggkärl

Under vinterhalvåret var fiskarna sysselsatta bl a med att tillverka laggkärl. I Vibyggerå och
andra kustsocknar på fastlandet fanns tunnbindande dalkarlar som byggde laggkärl, men på Ulvön tillverkade fiskarna själva sina kärl - kar, tunnor, fjärdingar, åttingar och kaggar. Kärlen tillverkades av granvirke med tunnband av hägg, sälg eller vide. Materialet till tunnbanden hämtades på hösten i lövskogar inne på fastlandet.

Under 1880-talet började man sälja surströmming i treliterskaggar av trä. Med tiden krympte dessa kaggar så att de bara rymde en liter. Den lilla kaggen blev viktig produkt för fiskarhushållets ekonomi. En vanlig fiskare kunde tillverka 500 kaggar under en vinter - se mer om detta under Fiskarkultuen.

Kvalitén var dock ojämn och efter någon tid i träkaggarna var fisken ofta rutten. År 1896 tvingades man kassera en större frakt till Sundsvall, en stor förlust för fiskarna. Hantering av kaggar tillhörde sådant som började besiktas under 1890-talet. Om en surströmmingskagge inte höll måttet 2.62 liter erhöll den inget besiktningsmärke.

År 1895 anställdes därför en person med uppgift att undervisa länets fiskare om laggkärlstillverkningen och en fabrik för tillverkning av laggkärlsvirke igångsattes. Fiskeriinspektören J A Ling tog även initiativ till en studieresa till Norges västkust där man fick hämta råd från grannlandets erkänt duktiga tunnbindare. Denna rådgivning gällde dock i första hand det större tunnbinderiet - tillverkning av tunnor och kar av trä. 

Plåtburkar

Studieresan till Norge gällde även konsten att lägga in surströmming i plåtburkar istället för träkaggar. Hemkomna till Sverige bildade Ling år 1897 tillsammans med Johan Axel Söderberg, Herman Söderberg och Jonas Wedin ett företag som baserades på att lägga in och sälja surströmming i bleckburkar. Inledningsvis lödde man fast locken,en metod som övergavs eftersom spadet kokade så att lödningen misslyckades. Efter något år köptes därför den första falsmaskinen. Hushållningssällskapet och J A Ling följde denna utveckling och bidrog till fortsatt kvalitetsutveckling genom premiering och pristävlingar.